Semester!!!

Äntligen har jag semester! Har haft en ljuvlig början på min ledighet. Igår hade jag en heldag tillsammans med min goda vän Karin. Vi avnjöt härligt fika på stan och fortsatte sen med grillat och iskall öl och toppade det hela med en Karins goda milkshake mitt i natten. Supertrevlig och supervarm dag!

Idag är det molnigt, blåsigt och svalt. Rätt uppfriskande faktiskt. Har slappat, pysslat och tränat med hundarna. Träningen gick jättebra. Puck fick köra apportering (fokus på fart in), fritt följ, ingångar, läggande, platsliggning och belöningsutveckling – komma in med leksaken. Toknöjd med allt! :) I lekens hetta fick jag en smäll på tummen. Damn så ont det gjorde! Grabben träffade klockrent men en hörntand på en led, så nu är tummen rätt stel och öm. Men det går över :)

Isa fick  köra framförgående, fritt följ, läggande under gång, kryp, ingång med apport och skall. Mest nöjd är jag med skallet. Hon satt faktiskt still även om hon lättade med framtassarna. Stor förbättring mot tidigare då hela hon har studsat! Framförgåendet har vi inte tränat alls sedan förra året. Då var det inte alls färdigtränat, men Isa visade upp samma nivå nu som vi hade då. Hon är för härlig min Isa.

På tisdag reser vi ner till Uppland. Ska bli underbart att få se familjen igen! Till helgen sen händer något spännande, Puck ska göra sitt MH! Det blir på lördag i Örebro. Är jättenyfiken på hur det ska gå! :) Rapporter kommer :)

Nu ska jag vila tummen en stund.

 

1 kommentar

Filed under Okategoriserade

Lite oxfilé fixar biffen!

Filar vidare på Puckens apportering. Själva hållandet har inte gått riktigt som jag önskar. Det är ett svårt moment att klicka in, det kräver verkligen sina skills gällande tajming. Det är där jag brustit. Har lyckats förstärka spotta ut apporten istället för att hålla den. Typiskt! Men det är ingenting som inte lite tålamod, bättre tajming och lyxiga godbitar kan fixa :)

Idag har vi kört några pass med oxfilé. Smaskens sa Puck :) Det tar sig! :)

Kommentera

Filed under Okategoriserade

GuldPucken 1 år!

Oj så tiden går! Idag fyller världens finaste Puck 1 år! Det känns som om det var igår Pia ringde och berättade att Puck var född. Samtidigt känns det som om han alltid bott här, han är en sådan självklar del av familjen. Fast det händer rätt ofta att jag nyper mig i armen för att kolla om det verkligen är sant. Är det verkligen min hund? Den här grabben jag väntat så länge på? Jag är så fantastiskt nöjd med Puck! Vilken underbar liten kille!!!

Födelsedagen hade jag hoppats få fira i Nordmaling där det är agilitytävlingar idag. Men jag kände mig alldeles för sliten när jag vaknade efter nattjobbet. Istället blev det en skön långvända i skogen. Tog med en termos kaffe och tog mig tid att upptäcka nya saker i skogen. En riktig härlig vända. Nu ligger båda hundarna och sover sött, tror de är rätt nöjda ändå :)

 

 

Kommentera

Filed under Okategoriserade

Apport!

Nu har jag äntligen fått baken ur den berömda vagnen och åter tagit upp apportträningen med Puck. Har i några mornar använt hela frukosten som belöning. Funkar riktigt bra då Pucken är väldigt hungrig på morgonen :) Det har bara blivit några få repetitioner var gång, men jag tycker det går framåt. Nu kör jag på delmomentet att hämta apporten och komma in med fart mot matte. Avlämning får vi köra vid sidan av sen.

Idag har jag vågat mig på ett apporteringspass utomhus. Puck är väldigt föremålsintresserad och väldigt ego med ”sina” saker. Han tar gärna ett ärevarv eller fyra när han har något i käften. Men det funkade över förväntan! 8,5 av 10 gånger kom Puck in i hög fart. En gång drog han åt fel håll men kom på uppmaning och en gång sprang han först bort men vände själv innan jag hann ropa på honom. Det är den gången jag räknar som en halv ;)

Pucken tränar apport

Här om dagen var vi ute i spårskogen igen med Emma och hennes labbe Aston. Det skiljer bara någon månad i ålder på hundarna och det är väldigt kul att följa en annan ung hunds utveckling. Senaste spåret för Puck blev ett i rätt varierad terräng, och rätt svårframkomlig. Han tar ofta lite tid på sig att fästa i spåret, men sen går det bra. Spåret gick hur fint som helst, men han fick ett litet fnatt på ett ställe. Men så snart jag samlade ihop honom så tog han upp spåret direkt och fortsatte. Han blir allt tydligare och enklare att följa i linan :) Väldigt nöjd med Puckens spårutveckling! :)

2 kommentarer

Filed under Okategoriserade

Hakan i backen?

Vi tränar vidare jag och Pucken. Det blir några spår i veckan varvat med lydnadsträning. Han är duktig min lilla guldklimp! :) Spåret blir bättre och bättre, han har fått testa lite olika typer av skog vilket har funkat jättebra. Nu har han också fått testa spår lagt av en annan person och även det gick fint. Spårstilen är ännu vinglig och ganska långsam, men han säkert tuffar på.

Lydnaden går bättre och bättre. Puck orkar hålla fokus allt längre och blir mer och mer störningssäker! :) Här om dagen körde vi ett pass med fritt följ på planen bakom huset. Puck var superduktig trots att några barn rusade runt som dårar på andra sidan planen och ännu värre – två vuxna körde rally med trimmade radiostyrda bilar på planen! Bilarna for runt galet snabbt! Visst tittade Puck en del efter bilarna och barnen, men bara pytte lite i halterna och mest under pauserna :)

Har börjat ta tag i den viktiga platsliggnings-träningen. Vi har tränat en del ligg och sitt kvar, vilket funkar bra. Men platsliggning och ligg kvar är olika saker för mig. Vid ligg kvar ska man ligga uppmärksamt, man kan få ett nytt kommando (fjärr, inkallning osv). Men vid platsen så ska man ligga stilla, ha en mycket lugn och samlad attityd och oavsett vad som händer ska man ligga så tills matte kommer och ställer sig vid ens sida och säger sitt. Platsliggnings-attityden vill jag att hunden ska ha redan när man går in till planen. Funderar på att träna Puck till att ligga med hakan i backen. Han är en väldigt synorienterad hund och kan nog lätt lockas att titta runt.Känner att det finns både för och nackdelar med hakan-i-backen platsliggning. Ni som har erfarenheter av det får gärna lämna en kommentar :)

Tant Isa hänger med på träning och får lite spår och uppletande att jobba med. Hon har en sådan otrolig glädje i arbete. Mitt finaste hjärta! Jag hade funderingar på att tävla lite mer med henne, men jag vet inte. Vi tränar vidare för att det är kul. Tyvärr märker jag att hennes syn så snabbt blir sämre nu :( Det händer allt oftare att Isa inte ens ser 50-örings stora godisbitar som kastas rätt framför ögonen på henne. En Isa som missar godis är INTE normalt :(

2 kommentarer

Filed under Okategoriserade

GuldPucken

Idag har Puck fått två kortare spår. Åkte till ett nytt ställe och hittade fin spårmark. Tätare skog än de tallplanteringar vi brukar vara på, och mycket närmare! Det nya stället ligger väldigt nära vandringsleder och trots att det var vardagsförmiddag så träffade vi på några andra där ute.  Det var inte bara folk vi träffade i skogen. Kalle Kanin var också där! Ja, det var en hare såklart, den största jag sett! Stor som en cocker spaniel och med vit svans. Hur som helst, roligt med ombyte av miljö :) Puck fick ett spår i lövskog med marken full av torra gamla löv och ett i blandskog (mest barrträd) med ris och mossa.

Lät spåren ligga i 1,5-2 timmar. Under väntan kom det ett par korta men kraftiga regnfall.

Vi började med spåret i lövskogen. Första gången Puck spårar i ren lövskog och jag trodde det skulle bli lite svårt. Att marken var full av torr löv och att det regnat var knappast faktorer som förenklar saken. Men Puck briljerade!  Han behövde stanna till lite vid några tillfällen, antar att han vilade hjärnan, men annars tuffade han på jättesnyggt! Mitt i spåret hade jag korsat en traktorväg. Det var motvind och Puck kollade av vägkanten där vittringen troligen fastnat 5-10 meter åt båda håll. Där hade jag även sett Kalle Kanin (eller Hasse Hare) skutta före jag la spåret. Puck vände och gick tillbaks i det kända spåret ett par meter men hittade tillslut över. Duktig grabb! 2 + slut och alla pinnarna in :)

Det började regna igen och jag valde att ta nästa spår omgående. Puck kändes pigg och fräsch och startade mycket snabbt i nästa spår. Inga konstigheter alls men mitt i spåret så mötte vi på haren igen, den skuttade sävligt iväg bara några meter ifrån oss. Jag är osäker på om Puck såg den, men han kände nog doften av den för han laddade igång väldigt. Ändå höll han spåret och spårade på mycket ivrigt resterande spåret. GuldPucken! 1+ slut i detta spår och båda in :)

Isa fick köra lite uppletande och var superduktig. Snabbt, effektivt och direkt in :) Hon är för härlig! Puck fick några ”vinda in” övningar med uppletandeföremålen. Gick helt ok. Vi har en del kvar att jobba på när det gäller att komma in med föremål. Pucken kan lätt bli lite ego ;)

Kommentera

Filed under Okategoriserade

Igelkottatid

Jahapp, då var det dags igen. De charmiga igelkottarna har vaknat upp och invaderat Carlshem. Jag är inte så positivt inställd till de taggiga vännerna efter de lusade ner Isa och Moa med loppor för många år sedan. Igelkottar är söta i teorin. I praktiken är de vandrande parasithärdar.

Isa är däremot mycket entusiastisk över kottarnas återkomst. Hon har igelkottsfeber. Helt tokig i de spottande och fräsande taggbollarna. Tyvärr är detta överdrivna intresse inte så väl förenat med hennes dåliga syn. Hunduslingen slänger sig handlöst efter varje rundad sten, grästuva, jordhög eller annat i lämplig form och storlek i hoppet om att det är en igelkott att reta. Isa är onormalt stark för sin ringa storlek. Kan lova att det känns i armar och axlar när hon helt från det blå far iväg som en dåre efter sina inbillade igelkottar.

Kommentera

Filed under Okategoriserade

Spår och träning

Igår bar det iväg till spårskogen igen. La ett lite längre spår till Pucken. Hade tänkt lägga ett typ appellspår, men det blev nog närmare 500- 600 meter. Solen gassade, vinden blåste och skogen var knastertorr. Puck jobbade på jättefint, han är lite ”vinglig” men fokuserad på sin uppgift. Pinnarna är han jätteduktig med :) På mitten av spåret fick vi ett tapp. Puck jobbade mycket intensivt på och jag väntade ut honom. Snacka om att känna sig lurad när P helt plötsligt dök ner i riset och for iväg med en surstinkade kadaverdel. Om tappet berodde på att han missade spåret eller om han kände doften av snusket har jag ingen aning om. Halade in snorungen och jag hoppas att budskapet att vi inte letar snusk i spår gick fram. Vi hittade igen spåret och resterande gick jättefint :)

Isa fick ett lurigt spår igen. Tanten löste det otroligt snyggt! Hon är verkligen en fröjd att följa i linan :) Alla pinnar in! Det börjar bli en trend :D

På kvällen var det öppen träning på Teg. Puck var i gasen men höll sig otroligt samlad och fokuserad. Han har lite svårare att hålla ihop under passivitet, då bjuder han beteenden och kikar lite på andra hundar. Något att jobba vidare på. Men under övningarna glänste han starkare än vårsolen. Världens bästa super-Puck! Vilken otrolig kontakt vi hade! Vi-känslan infann sig och jag njöt verkligen! :)

I pausen valde jag att avsluta Puckens träning. Lika bra att sluta på topp. Isa fick komma ut och köra sista kvarten. Övningarna är lite väl enkla för henne men hon verkade nöjd att få vara med. Det märktes att hon var trött, första värmen brukar alltid påverka henne. Så fort vi stod still lade hon sig bekvämt till rätta och vilade, men alltid med ett getöga på matte. Alla övningar gjordes ytterst långsamt, inga onödiga ansträngningar här inte! ;)

1 kommentar

Filed under Träning

Spår!

Jag är mitt uppe i nattjobbar-veckan och dagarna flyter fram i dimma av trötthet. Har trots sömnbrist-baksmällan känt spårsuget växa och idag kom vi äntligen ut. Ulrika och Hanna var redan ute i skogen så vi mötte upp dem. Puck fick två spår. Båda runt 150 meter, det första med 3+ slut och det andra med 4 pinnar.

I Pucks första spår fick vi sällskap av Ulrika och Hanna. Puck visade på bästa tonårssidan och bet mer i grenar och pinnar än vad han spårade. Mycket spretigt och slamsigt, men visst, där han fick ner nosen så spårade han fint i några meter ;) Första pinnen missade han, tog upp den själv och retade honom lite med den. Nästa pinne plockade han. Jackpott! Massa lek och gottabelöning! En pollett klirrade till lite och slutet av spåret gick betydligt bättre än början.

Spår nummer två tog vi ensamma. Jäklar så fint han gick!!! :D Typiskt att ingen såg ;) Spårstarten var mycket mer självklar och sen tuffade han på metodiskt och säkert. I en vinkel gick han förbi först. Det var kraftig medvind så vittringen hade nog blåst iväg en del. Men han jobbade sig mycket snyggt och självsäkert tillbaks till spårkärnan. Alla pinnar plockades även om ett par av dem fick några ivriga krafs först. Oj vilken spårlycka!!! :) Hade tårar i ögonen  när vi var klara. Var tvungen att ringa uppfödar-Pia och skryta över min Guld-Puck :D

Isa fick ett ganska kort (300 meter?) men ett riktigt lurigt spår med snurrar, spetsvinklar och andra svårigheter. La några pinnar i hennes spår med, 2 + slut. Första biten gick över massor av nyfällt ris (norrlandsris = 2-3 meters småtallar), tanten var i gasen och jag fick hänga som ett ankare där i slutet av linan. Isa löste sitt spår med bravur :) Min fina spårtant! Som körsbäret på bakelsen så tog hon alla pinnarna med! :)

En underbar dag i spårskogen med andra ord! :)

4 kommentarer

Filed under Träning

Lvl 65 kelpie?

Att min största hobby är hundar är det nog få som har missat. Min man har en helt annan hobby: spel. Dataspel, TV-spel, brädspel, strategispel, kortspel… ja.. lite vad som faktiskt. Men främst är det dataspel.

Jag har ofta tyckt att våra hobbys är rätt olika. Men när jag tänker efter är det inte alls så olika. Tvärt om. Jag inser att jag har massor att lära och ta efter gällande spelvärlden och tillföra det till min hundträning.

I går kväll satte jag mig bredvid maken vid datorn och kikade lite på hans spelande medan vi pratade. Jag har sett det många gånger förr, har även spelat lite själv men har varken tid eller tålamod att bli duktig på det. Att se en animerad gubbe ranta runt är inget som intressserar mig. Men igår tittade jag istället på alla staplar och mätare som finns omkring. ”Kolla, jag har bara så här lite kvar till att bli lvl 65 ” säger maken glatt och pekar på stapeln (lvl 65 är högsta nivån för det aktuella spelet). ”Jag har som mål att uppnå det idag.”

Genast dök tanken upp i mitt huvud. Jag vill ha en lvl 65 kelpie! Tänk vad det skulle förenkla att ha synliga staplar som fylldes på med exp (erfarenhetspoäng) vart efter man tränade och blev duktigare. Bara så lär lite kvar tills momentet är fulländat. Om fyra lvls blir hunden champion… Tanken var roande :)

I många dataspel börjar man med en oerfaren karaktär, likt en valp. Man kan välja mellan olika typer av karaktärer som alla har lite olika förutsättningar och behov. Ungefär som att välja hundras. Sen väljer man vad sin karaktär ska specialiseras inom – en närstridare, magiker, healer eller vad som nu kan finnas. Hundtränaren specialiserar sig inom bruks, lydnad eller kanske agility. När ras är val och valpen köpt, ja.. eller när typen är vald och karaktären skapad så går egentligen hela spelet ut på att bygga upp denna karaktär för att få ut så mycket som möjligt av den så att man lättare kan tackla spelets alla utmaningar. Ju mer du spelar / tränar, ju bättre blir din karaktär / hund. (Nåja, det finns såklart bra och dålig träning likväl som det finns bra och dåligt spelande). I spelets värld är allt tydligt utstakat. Du ser dina erfarenhetspoäng växa och ofta finns det en fin meny att gå in under för att klicka ut dina genom hårt jobb införskaffade poäng där du önskar bygga upp och stärka din karaktär. En bågskytt behöver vara snabb och smidig, en yxbärare stark och slagtålig. Precis som en tävlingshund behöver besitta olika styrkor beroende på sitt område och förutsättningar. Alltså att lägga grunden för tävlingshunden.

Ytterligare en parallell mellan spelvärlden och hundträningsvärden är behovet av bra grupper. Mycket kan man spela / träna själv. Men i vissa instanser behövs god hjälp. Oavsett om det är en spelgrupp eller hundgrupp så är grundförutsättningen att alla vill jobba mot samma mål och vill hjälpas åt. Man delar sina erfarenheter och lägger upp en strategi. Alla spelare behöver inte sikta på lvl 65, men alla måste vilja lösa dagens utmaning med hänsyn för allas förutsättningar, styrkor och svagheter.

Inga hundar har såklart staplar eller menyer där man klickar in poäng för att öka på eller lära sig skills. Men tanken är inte alls dum, fast nu tänker jag också på hundföraren och inte bara hunden. Jag behöver stärka mig själv som hundtränare. Samla mer exp och öka i lvl. Sprida ut mina erfarenheter för att stärka mig där jag bäst behöver det. Detta kan vara ett verktyg som kan funka. Jag kan se mig själv som en karaktär i ett hundtränings / tävlings spel. Jag kan försöka se mina staplar och se hur de byggs upp. Kritiskt granska mig själv och mina hundar – vart behöver vi klicka ut våra erfarenhetspoäng idag? Jag vill bli en lvl 65 hundtränare :D

 

 

Kommentera

Filed under Ditt & datt